Fler och fler digitala system införs på Sveriges arbetsplatser utan någon som helst förankring i användarbehoven. Enligt en färsk rapport från Arbetsmiljöverket kostar krisen i den digitala arbetsmiljön mångmiljardbelopp.
Äntligen utropar alla som arbetar med användbarhet och digital arbetsmiljö!
Äntligen har Arbetsmiljöverket gjort en rejäl granskning som resulterat i en rapport om dagens Digitala arbetsmiljö och dess brister. Och bristerna är många visar den 124 sidor långa rapporten. Antalet digitala system och redskap som användare i sina yrken förväntas känna till ökar stadigt. Många yrkesgrupper använder idag så många som 20–30 system.
Dessutom inför verksamheter löpande nya IT-system. Ett mycket vanligt problem är att avancerade IT-system köps in utan att behoven från användarna kartlagts samt att stödet från ledningen brister. Följden blir ofta en upplevelse av höga krav, låg egenkontroll och svagt socialt stöd:
– Den kombinationen ökar risken för skadlig stress, som bland annat kan leda till utmattning, säger Jan Gulliksen, professor på KTH och en av forskarna bakom rapporten.
Mångmiljardbelopp i sjön
Den förlorade effektiviteten i arbetet på grund av bristerna i den digitala arbetsmiljön uppskattas i rapporten till mångmiljardbelopp per år. På det kan man också addera kostnaderna för belastningsskador, sjukskrivningar och sjuknärvaro som man i rapporten menar är höga, men svåra att beräkna.
Problemens omfattning tenderar också att öka. Trots att det finns mycket baskunskaper inom digital arbetsmiljö saknas det fortfarande tillämpning av dem, menar forskarna i rapporten:
– Arbetsgivarna som rår över arbetsmiljön saknar instrument att agera. I många organisationer råder ovisshet. Vem ansvarar för den digitala arbetsmiljön? säger Bengt Sandblad, professor vid Uppsala universitet och den andra forskaren bakom rapporten.
Digitaliseringen styr – inte behoven
I rapportens slutsatser skriver man bland annat:
Problemet verkar mer handla om svårigheterna att tillämpa denna kunskap. Kanske saknas delvis drivkrafterna för detta. Digitaliseringen är till viss del självgående i den meningen att bara för att saker blir möjliga att göra så inför man nya administrativa uppgifter, mer dokumentation etc., kanske med dåligt utformade användargränssnitt, utan att det egentligen finns något uttalat behov eller syfte bakom.
Några åtgärder som föreslås i rapporten för att komma till rätta med problemet är: IT-ronder och att de ansvariga för större mandat att agera. Mer om detta i en kommande bloggartikel.
Klockan 13 idag, den 1 december, startar Arbetsmiljöverkets webbsändning med seminarium om rapporten. Där är även inUse Jonas Söderström moderator. Missa inte!